Med lite instrumental romantisk pianomusik skriver jag ett nytt inlägg, men utan någon som helst aning om vad jag ska skriva. Snön har ju kommit hit till Vännäs iallafall. Det är inte mycket, men det finns där. Skåningen blev som sagt glad när hon tittade ut genom klassrumsfönstret och såg de vita flingorna dala utanför. Själv mumlade man något helt annat inombords eftersom hälften av alla mina hela skor består av ett par löparskor.
Så då blir det snö i år igen då. Det är väl bäst att passa på att njuta medans det fortfarande finns naturligt tillverkad snö på denna planet.
I dag hade jag tänkt att tvätta lite, så jag har rena kläder att ta med till Östersund och Vemdalen nu till veckan, men det är lite sent att komma på det kl 20:00 på kvällen. Så jag hoppas jag kommer ihåg det i morgon istället.
Sedan blir det packning i morgon kväll, för på tisdag blir det skola och sedan hem och hämta väskan för att sedan gå ner till bussen. Eller väskorna. Jag måste tydligen ta med min dator också, så vi kan spela musik. En viss annan person skulle ta med sin dator, men under gårkvällens bravader lyckades han hälla ut en öl över sin, så den kan man nog inte räkna med att den kommer fungera. Men om jag tar med min och någon jävel spiller EN droppe på min dator, då blir det misshandel!
Jag är skuldsatt i 12 år på grund av den, och är det någonting jag äger som jag är rädd om, så är det min dator, kattpiss!?
Hoppas vi får reda i veckan hur det blir med praktikplatserna. Om jag får praktikplats i Göteborg så är det lite sent att komma 1,5 - 2 veckor innan och försöka hitta någon bostad. Plus att det var ju meningen att Martin skulle ner samtidigt som mig och jobba, så delar vi på en lägenhet, men nu har han tydligen kommit på bättre tankar och har beslutat att stanna kvar i Östersund och jobba ihop lite slantar och sticka ner först i februari-mars, när jag är klar med min utbildning. Men det går väl det också. Hoppas jag inte kommer sitta där i min ensamhet, vilsen i Göteborg på julafton, eller nyårsafton, eller födelsedag. Eller alla tre. Eller ingen. Jag har förhoppningsvis någonstans att vara, men jag kan ju inte räkna med det, jag vet inte hur det kommer gå. Men man kan ju alltid hoppas. Och det gör jag.
På tisdag åker jag ner till Östersund iallafall. På torsdag åker vi till Vemdalen. På söndag åker vi tillbaka till Östersund och jag åker till Vännäs igen på måndag.
Jag tror och hoppas att det kommer bli en rolig helg. Det blir årets sista festhelg för min del och kanske sista festen jag kommer ha på länge, förutom någon eventuell klassfest till. Det är ju praktik när som helst, efter det blir det examen, förhoppningsvis följt av anställning, vidareutbildning och sedan arbete. Men framtiden känns oviss. Det tycker jag inte om.
Nä, jag har suttit i många minuter nu och försöka få till en fortsättning på detta inlägg, men allt jag skriver känns fel.
Nu skiter jag i det här. Vi hörs väl nångång igen.
Fan också!
NX



"I feel like shit, but at least i feel something"   -z