Jag skulle lägga mig men jag var inte trött. Jag skulle äta mat men jag var visst inte hungrig. Jag skulle jobbat som lokförare nu men jag blev arbetslös. Livet har vänt sig till en sida jag inte riktigt tycker om. Varför blir saker och ting inte som man har tänkt sig? Visst om det inte blir exakt som man tänkt sig men ändå rätt okej ändå på något sätt. Men inte här.
Min plan A när jag flyttade hit var att få jobb hos Green Cargo här i Göteborg.
Det sades i början av min lokförarutbildning att här i Göteborg fanns det knappt några lokförare, alla var inhyrda för dyra pengar så behovet var stort. Då bestämde jag mig för att flytta hit när utbildningen var avklarad. När den dagen kom så var jobben borta. Finanskrisen hade pissat bort jobben och även ett par lokförare med anställning sköljdes bort och även då min chans att få jobb som lokförare.
Har man en plan A så har man en plan B:
Denna blev att få jobb åt SJ som Fordonsoperatör vilket jag blev tipsad på en annons av Anna <3. Jag skickade in min ansökan, väntade på att ansökningstiden skulle gå ut plus ytterligare 4 veckor innan jag till slut ringde kontaktpersonen för jobbet. Jag nämner inga namn, men Roger Fasth, som han hette,  sade att tyvärr hade tjänsten lagts på is på grund av upphandlingen mellan SJ och Västtrafik som inte hade blivit av, så där sket det sig.
Efter plan B kommer plan C:
Denna gick ut på att krypa tillbaka till mina "gamla" arbetsrötter, The Hamburger Chronicles: McDonalds! Efter ha skickat in min ansökan till samtliga restauranger i Göteborgs kommun samt ringt till tidigare nämnda restauranger och hört mig för gällande anställningar av personal så visade det sig att här i Göteborg är behovet av att anställa ny personal extremt mycket mindre än i norr. Extremt. Men om de inte behöver personal är det inte mycket man kan göra åt saken.
Det leder mig till plan D.
Plugg! Åter till skolbänken och studera något random ämne bara för att kunna fiska in ett par tusenlappar från CSN som ändå bara lägger sig på hög av studieskulder som nu ligger strax över 50-laxar-sträcket. Jag ansökte på hemsidan för vuxenutbildningen på Göteborgs kommuns hemsida. Efter visst velande fram och tillbaka över vad jag ska läsa hade jag bestämt mig för Spanska för nybörjare - distans. Sex dagar innan mina studer var tänkt att börja fick jag ett domedagsbrev nerdimpandes i brevinkastet. Jag var inte antagen för utbildningen på grund av platsbrist! Va!? Men det är ju distans jag ska läsa! Visst att vi bor två pers i en etta men plats att sitta och plugga finns det nog. Jag satte mig på första bästa spårvagn och åkte ner till huvudkontoret för utbildningen och kollade om det fanns någon annan utbildning jag kunde byta till och ändå börja plugga samma dag som det var tänkt. Till svar fick jag att ansökningstiden hade gått ut för vårterminen men jag var välkommen att söka igen inför höstens utbildningar som börjar i Augusti. Augusti!? Då är jag nog vräkt, ihjälsvulten och överkörd flera gånger om. Dessutom lade hon till att då mitt syfte med utbildningen inte var lika viktig som andras t.ex att man måste kunna spanska för att ta en examen eller liknande, så tyckte hon det passade mig bättre att gå någon kvällskurs på någon skola som jag var tvungen att betala för. Men jag sökte ju utbildningen för att få pengar, inte betala! Så då gick det åt helvete också.
Min plan....vart är jag nu...E!
Min plan E har nu kommit till den låga, självförtroendeknäckande, kränkande och faktiskt en smått deprimerande nivån att jag ska nu på måndag till socialtjänsten för att tigga pengar åter en gång. Jag hade bestämt mig för att sist jag var där, vilket var nog i februari 2005, att jag aldrig mer skulle gå till soc. Jag är vuxen och jag klarar mig själv. Ja, ni kan ju se hur det gick.. Månadens räkningar är inte ens avklarade. Har 2000:- i obetalda räkningar och ingen möjlighet att kunna låna mer pengar. Blir man inte beviljad försörjningsstöd (som det så vackert heter) så har jag ingen som helst aning om vad jag ska göra. Någon som har tips på plan F? Bankrån? Horeri? Internet-bedrägerier?
Hade det inte varit för snälla rara söta satan hade jag nog svultit till hälften av den man jag är i dag. Tack hjärtat <3
Anywho... För att testa min lilla Bettans återkomst från datorreparatören och hennes nya grafikkort så har jag laddat...*harkel* jag menar..köpt tre relativt nya spel till datorn. Dessa var Mirrors Edge, ett FPS-spel (first person shooter) som i stort sett går ut på att springa på hustak, hoppa mellan hustak och ta sig från punkt A till B genom parkour eller free running som det även kallas. Klarade ut det på en dag.
Nummer två var Far Cry 2. Ettan spelade jag för flera år sedan och var blev de snyggaste spelen jag sett. Det utspelade sig i paradismiljö med klarblått vatten, stora stränder och tät djungel. Tvåan utspelar sig i Afrika, med zebror, AK47:or och gräsbränder. Ett FPS-spel även detta men mycket våldsammare. Mycket blod och explosioner. Riktigt grabb-macho-spel.
Sist men inte minst på spellistan var den omskriva, efterlängtade och ursnygga uppföljaren till Grand Theft Auto: San Andreas. Jag talar naturligtvis om Grand Theft Auto IV! 13Gb i oinstallerade filer och två dygn senare får jag äntligen igång spelet efter installerande, ominstallerande, patchande och crackande. Men...! Självklart så går det aldrig som man tänkt sig. Det spel som jag längtat efter mest de senaste 2 åren fungerar i stort sett inte. Visst, det går att starta men den envisas med att köra spelet i extremt låg upplösning och med de sämsta grafikinställningarna som den kan, och inte ens då flyter det. Det laggar till förbannelse och grafikbuggar över hela skärmen. Jag vet inte riktigt varför det blev så men jag får inse att GTA IV är ett spel jag aldrig kommer få spela på min dator, tyvärr =/.
Klockan har tickat upp sig till 02:40 ser jag och jag funderar starkt på att borsta tanden, tvätta handen och se om man får se en morgondag. Biblioteket väntar och jag ska skriva ut kontoutdrag, utbetalningsplan från CSN, kontoöversikt samt CV inför mitt möte med soc på måndag.
Wish me luck!
/NX