Halloween har nu kommit, och grannungarna springer runt i hyreshusen i kvarteret och ringer på dörrarna och tigger godis. Själv så ignorerar jag ringklockan och fortsätter med min disk, som ännu inte blivit diskad. Dagens middag blir pasta med ost och skinksås. Smakade helt okej, men förbättringar kan alltid göras. Efter middagen sätter jag mig framför datorn och skriver klart mailet till min far, som jag inte skrivit klart på flera timmar. Jag skriver lite om min bil som jag fått av min cancersjuke vän Janne. Jag skriver lite om vädret, och jag skriver lite om utbildningen jag ännu inte sökt. Mailet skickas iväg och jag loggar sedan in på blogg.se för att skriva lite om vad som hänt den senaste tiden, och här är jag nu. Hej hej på er alla!
Men som sagt, jag har ju fått en bil. En Mazda 323 från 1983. Fungerar förvånadsvärt bra, för att ha varit stillastående på en parkering i mer än ett år. Lars och PA kom och hämtade upp mig och Linnéa tidigare i eftermiddag, för att åka iväg till bilen och förflytta den från parkeringen borta hos Janne på Körfältet, till parkeringen här hos mig, borta vid ICA Kvantum. När vi kom till bilen så konstaterade vi att batteriet var dödare än heldött, och startkablar var ett faktum.
Efter att ha kopplat kablarna fel två gånger lyckades vi äntligen koppla rätt, och det kom faktiskt lite ljud från motorn när man vred om nyckeln. Efter någon minut brummade den igång, bara för att långsamt dö ut lika snabbt igen.
Men efter många upprepade försök så brummade den igång med större säkerhet, och höll sig brummande.
Vi satte oss i bilarna och skulle börja köra iväg, men så fort gaspedalen trycktes ner så tvärdog bilen.
Ännu ett försök att starta bilen inleddes, och denna gång använde vi oss av en knapp som hette "Choke".
Ett underbart brum lät från motorhuven och vi skydade oss att köra iväg innan den stannade igen.
Vi rullade iväg och fortsatte bortåt Lillänge. Detta var alltså vid 16-tiden, och det är just den tiden hela stan ska åka hem, så det var en hel del trafik och köer. Efter ha stått i kö i 1,5 minut vid rondellen vid Lillänge var det äntligen dags för min bil att rulla ut. Lars lade i växeln och trampade ner gasen och självklart så tvärdör bilen.
Han vrider om nyckeln igen, i hopp om att ett under har skett och bilen kanske startar av sig själv, men bilen var heltyst. Ett par svordomar yttras och sedan kliver vi båda ur och börjar putta bilen. Detta var alltså mitt i rondellen, så det finns inte direkt någonstans man kan svänga undan utan att vara ivägen, så vi blir tvungen att putta iväg bilen ett tiotal meter, innan den femtiotal meter långa bilkön till slut fick köra förbi. Pinsamt värre!
Jag ringde upp PA, som då nästan redan var hemma, och fick vända tillbaka för att återigen använda startkablarna för fjärde och sista gången. Vi skyndade oss hem, för att slippa en femte, och just nu står den vackert parkerad på besöksparkeringen mellan två garage. Eftersom jag nu riskerar att få böter så måste jag kvickt införskaffa mig en parkeringsplats med stolpe. Det blir någon hundring extra i månaden, men det är billigare än de 600:- jag annars får böta om det kommer en lapplisa och förstör min nu redan ostabila ekonomi.
Var i Stockholm för 1,5 vecka sedan för att fira Linnéas 20-års dag. Det var jätteroligt! Vi var ute på en fin grekisk restaurang och sedan var vi på två krogar och drack lite och hade det trevligt. Av mig fick hon en Sex and the City DVD box och av hennes far fick hon en likadan. Men han hade kvitto kvar så vi kunde lämna tillbaka den och få pengar tillbaka. Pengar som vi spenderade på den andra presenten hon fick av sin far. En 23-timmars kryssning till Åbo. Avresan var den 21:a klockan 20:10 och vi återkom den 22:a klockan 19:10. Vi hade bokat nattåg hem, för jag skulle jobba den 23:e klockan 10:00.
Resan var rolig och spännande. Det var premiärdagen av Oktoberfest på Viking Line, så när vi klev ombord så möttes vi av 6 st finnar iklädda lederhosen, spelandes tysk alpmusik.
Sedan blev det middagsbuffé med efterrätt som sedan följdes av lite spelande och drinkdrickande. Och självklart handlade vi en hel del på Taxfree. En hel liter Bacardi Grand Melon för 160:- Väldigt billigt, enligt mitt tycke. Och gott. Och lite godis på det.
Hade tyvärr ingen fönsterhytt, så när vi vaknade sedan mitt på dagen så var det helsvart i hytten, precis som den var när vi lade oss. Stapplade upp och köpte lite frukost, och sedan tillbringade resten av dagen i Taxfree-området.
Vi kom till slut fram till Stockholm igen, och åt en god middag på en kinesisk restaurang med Linnéas mor, innan vi åkte till hennes far, för att tillbringa våra sista timmar där innan vi åkte tillbaka till Östersund, vid 23:50.
Efter en halvt sömnlös resa kom vi äntligen hem igen. Hann knappt vara hemma innan det var dags att bege sig iväg till jobbet för ett underbart 9-timmars pass. 10-19.
Men nu har jag varit ledig i 4 dagar på raken, så nu kommer man tillbaka till arbetet, utvilad och peppad, redo för ännu en lång, uttömmande och arbetsdag. Och som alla andra arbetsdagar så är den alldeles, alldeles underbar...


(Ej min bil, men samma modell. Annan färg bara)