Är nyligen hemkommen från en lååång promenad på 13,5 kilometer. Jag tänkte lämna turturduvorna Martin och Sandra ifred en stund och samtidigt se lite av Göteborg, så jag tog på mig joggingskorna, stoppade ner kameran i kameraväskan, slängde remmen över axeln och gick ut genom dörren. Mitt sikte var inriktat på utsiktsplatsen på Ramberget, en bit härifrån. Jag hade en stund tidigare kollat på kartan och såg att det var en fotbollsplan vid vägen där jag skulle svänga, så när fotbollsplanen var passerad så svängde jag höger och förväntade mig ett berg efter en kort stund. Istället hamnade jag på ett torg följt av en park, en parkeringsplats, Lindholmens Science Park, SVT och en järnväg. Efter en timmes promenad hittade jag äntligen mitt efterlängtade berg men det var visst på min...vänstra sida!? Jag hade gått helt fel från första början och hamnat på fel sida om berget. Så det var bara att gå runt klumpen där jag till slut hittade en väg upp. Smalt, kallt, stenigt och halt, men när jag till slut nådde toppen så var det helt klart värt det. Vilken utsikt!
Snabbt upp med kameran *klick klick klick* och ta andan ett par minuter. Man vänder sig om och går en annan väg ner samtidigt som man är lite fängslad över tanken på hur fin denna plats kommer vara på sommaren. Den som lever får se.
Jag tar mig ner från berget, lyckas hitta en spårvagnshållplats och följer spårens riktning åt samma håll som jag ursprungligen kom från.
Jag passerade 3 fotbollsplaner på vägen hem.
/NX